fredag 2 december 2011

Kritiskt tänkande, tro - och placebo.



Tänk vad vi människor har lätt för att falla in i overklighet. Det är så naturligt för oss att tro på det ena eller det andra. Ofta helt okritiskt tar vi till oss av det "vi ser" eller det "vi hör" och omvandlar det till absoluta sanningar. 

Nästa märkliga steg i detta troende är att trots att det kan finnas hur mycket undersökningar som helst, många rent vetenskapliga som inte visar några som helst belägga för att dessa "sanningar" fungerar överhuvudtaget. Dessa undersökningar visar nästintill alltid att det finns en placeboeffekt som alltid finns när man tror på saker som  egentligen har ett dugg att göra med ex ett förbättrat tillstånd av det "vi ser" eller "hör", det är bara själva troendet som sätter igång endorfiner och annat smått och gott i oss själva som skapar en oftast  kortsiktigt "lycka" eller symtomlindring. 

Trots dessa naturliga förklaringar är det nästintill omöjligt att få en troeende människa att ge upp sin tro som bara har fäste i tankens skapande kraft. Vi behöver lära oss att tanken kommer att skapa allt som vi tar till oss och gör det till sanningar om vi inte kritiskt tänker till på vad som egentligen skapade vår "sanning" och tar till oss vad ex undersökningar - och vetenskap visar. 

Då kommer nästa rättfärdigande från den som fastnat e ett troende. "Vetenskapen vet inte allt - vetenskapen kan inte se allt" Nej, jag vet det, det är självklart och inget logiskt argument. Jag håller själv på att utvärdera min  behandlingsmetod vetenskapligt  eftersom vetenskapen inte har sett det jag har sett. Om vetenskapen skulle visa att metoden inte fungerar som jag menar. Då finns det två vägar. Jag accepterar det eller fortsätter att argumentera och genomföra vetenskapliga undersökningar. Det finns en liten skillnad till. Metoden är framsprungen ur min process till att tillfriskna och har visat sig skapa det för mina klienter också. Tillfrisknandet har också visat sig bli varaktig för flertalet. Där ligger en mycket viktig skillnad. Jag hade annars definitivt inte försöt nå en vetenskaplig utvärdering.

Men om det visar sig negativt efter ett antal undersökningar får jag nog ge upp. Då har jag haft fel, jag har trott något som visade sig vara bara en tro. Men det handlar inte om det. Det som har prövats ett flertal gånger vetenskapligt och visat sig INTE fungera, är kunskap vi med stor sannolikhet kan lita på. Att använda  argument som bryts ur helheten är inte att föra en vettig dialog. Man plockar bort den viktiga delen. ATT DET VISAT SIG ICKE FUNGERANDE UNDER TID. Då vet vi det. Det innebär inte att vi vet allt. Fortsatta vetenskapliga undersökningar kommer att pröva saker och ting så att vi vet vad som fungerar eller inte fungerar hittills. Var kritisk men försök lita på det som visats ett flertal gånger vetenskapligt, negativ eller positivt. Även då ska man vara försiktig. 

Exempelvis massvaccination - och annat som har vetenskaplig grund har inte alltid visat sig stämma. Mediciner som kortsiktigt har en verkan som vetenskapligt har bevisats kan ge helt andra problem på sikt exempelvis beroende eller andra destruktiva konsekvenser. Så regeln att alltid vara försiktig och kritisk är bra. Sedan finns det saker och ting som prövats och med stor sannolikhet inte är farliga. Då kan man ju slappna av och leva enligt det. Helhetsförståelse är alltid nödvändig. Vetenskapen strävar alltid åt det hållet. Ingen kan riktigt veta när det är fullkomligt, eller så kanske vi aldrig kan nå så långt. 

Det som i flera undersökninghar visat sig inte fungera, kan vi med stor sannolikhet acceptera och ta till oss.

Det kan nog tyckas av många att det inte spelar någon roll vad vi tror och vad vi vet. Det är ett av mänsklighetens största misstag att inte ta det på allvar. Tänk efter. Om någon får en signal om att detta hjälper mot någon sjukdom.  Men i verkligheten finns inget stöd alls för det, då luras ju en människa in i en tro som sannolikt förr eller senare kommer att förvärra tillståndet. Eller i värsta fall orsaka en för tidig död. Samma typ av illusiner skapas i samhället om vi ex inte tar naturlagarna på allvar, då rationaliserar vi bort konsekvenserna för miljön, djuren och till och med för oss själva etc, vilket i princip all tro utan grund gör, tyvärr. 

Man lägger sina problem i en lösning som kortsiktigt skapar tillfredsställelse i våra egon men på sikt till och med kan bli katastrofala.
Vad är det som gör att allt för många inte har förmåga att skilja på det som är sannolikt och det inte som inte är sannolikt. Jag förstår att det är lockande att tro på saker och ting. Om vi ser något eller hör något för första gången som "verkar vara fantastiskt" kan inte vårt system skilja på om informationen är sann eller inte sann om erfarenheten saknas. Om vi då skapar denna sanning, då börjar vi tro. Vi skapar ett kretslopp där det är sant, viket kommer att cirkulera io systemet och sannolikt skapa ytterligare illusioner av illusionen. Det är så kretslopp fungerar. Något skapar, sant eller falsk, det blir en oerhörd kraft. Svårt att bnryta eftersom kretslopp är universums starkaste kraft.

Hamnade idag av en tillfällighet i ett samtal där en person var helt övertygad om "medialitet" som ett verkligt fenomen.  Jag har mött en hel del människor som är övertygade om att vissa människor kan förmedla kontakt från de döda. Människor som kan läsa exakta tankar. Det har forskats en hel del om detta. Ingenting visar annat än att det inte fungerar. Vi är olika känsliga, det är en annan sak och en del av verkligheten. Vissa kan känna lite mer och spela på det och utnyttja andras automatik att fastnma i det som upplevs. Att från det dra slutsatsen - verklighet är en beskrivning av de misstag vi som mänsklighet gör. Det obehagliga är att dessa troende människor för fram saker och ting som inte har minsta grund i verkligheten, och lyckas dessutom få med sig sympatisörer. Det är faktiskt allvarligt på sikt. Eftersom det garanterat sprider sig, det kan skada allvarligt och det kan också döda. 

Vad är det då som gör att jag anser mig se dessa skillnader. Efter att ha gått igenom en process där jag närmat mig döden själv så vet jag vad som verkligen krävs för att korrigera ett system som är ur kurs. Det krävs ny in formation som processas i systemet tills man kalibrerat om tänkandet från destruktivitet till konstruktivitet. 
Inga "medier"i världen kan ändra på det varaktigt. Bara skapa lite placebo, vilket oftast inte alls hjälper på sikt, tvärtom. Slumpen kan innebära att någon enstaka person ändå hittar rätt bara med en illusion, men inte flertalet. Det är naturlagar vi har att göra med. Mönster och kretslopp låter sig sällan störas av placebo. Placebo kan faktiskt vara en bra hjälp för många om avsikten är grundad i verklighet och medvetenhet. Placebo ska endast ses som en förstärkning och aldrig som en inbillad lösning eller sanning. Placebo ska inte heller lura människor att fastna i ett troende. Man kan faktiskt skilja på saker och ting om man ger sig tid att ta reda på den fakta som finns.

Anders Tedestrand



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar