Artikeln är lika intressant idag eftersom inga paradigmskiften har skett vare sig innan dess eller efter det inom psyk eller missbruksvården. Att valsa mellan terapi, behandling och piller har ingenting med paradigmskiften att göra, det har med dåliga resultat att göra. Nya ad-hoc åtgärder som bara leder till än sämre resultat i slutändan.
Ett paradigmskifte innebär att fundamentet för det man gör förändras till sådan grad att hela processerna förändras, både delarna i processen och tidsfaktorer utvecklas märkbart positivt. Ett paradigmskifte skapar helt nya förutsättningar och helt nya resultat som gynnar den som ska gynnas.
Jag har tagit fram en modell som faktiskt är ett paradigmskifte inom psyk och missbruksvården. Jag har en mycket lång egen process av mycket svåra problem, både psykiskt - och missbruk.
Jag var inne i vård och behandlingskarusellen under lång tid utan att komma igenom mina problem. Jag arbetade som behandlare utan att lösa mina egna problem. Visst, jag fick lite andrum ibland, men det var allt. Ingen varaktighet skapades i mig. Jag förstår idag varför jag inte kunde bli bättre med de processer som hittills används i vården.
Jag lyckades till sist se vad som saknades. Jag har skapat en modell/metod som löser de problem som alla idag existerande behandlingsmetoder brottas med. Skillnaden i resultat är avsevärd. Det är ett paradigmskifte som ger möjlighet till flertalet att komma igenom sina problem i jämförelse med fåtalet från de gamla lösningarna.
Vad har jag då skapat. Jag ska först beskriva skogsorientering. En gång i tiden så var det mycket svårt att orientera sig igenom en komplex skog. Många försökte säkert och många gick vilse och dog av svält eller kyla. De flesta andra gick sannolikt också vilse och fick återvända till utgångspunkten. Någon gång så kom man på och lyckades skapa kartor över skogen och problemet med att gå vilse var löst för flertalet. Det är skillnaden i paradigmet för skogsorintering. Utan karta hade man bara sitt minne som man försökte fylla så mycket som möjligt, där är vi väldigt begränsade. Vi kan inte hålla i särskilt många faktorer i minnet samtidigt under en process av komplex problemlösning. Prova sätta ihop en större IKEA-möbel utan en "karta", det räcker med den komplexiteten för att "gå vilse" för flertalet.
Jag har helt enkelt skapat en karta som är allmängiltig för alla typer av komplex livsproblematik. Jag leder människor genom sin problematik på ett helt annat sätt än hur jag själv blev vilseledd. Det är skillnaden. När man får ett metaperspektiv/överblick över hela processen inklusive sin historia så händer det något. Det skapas mervärden som samtalet aldrig kan skapa som ett eget fundament. Fundamentet i min metod bestå av både samtalet och kartan, på samma sätt som orienteringen består av kartan och det praktiska som ska utföras. Utan kartan blir alla delar svåra och krångliga grundade i osäkerhet och tillitsbrist. Med kartan blir delarna enkla och tydliga och grundas i trygghet och tillit. Om man kan lita på kartan förstås. Jag är kartan, jag har använt den till så många olika typer av problem. Jag vet att den fungerar generellt.
Just nu pågår en första vetenskaplig utvärdering som jag hoppas ska visa sannolikhet för det jag beskriver. Den genomförs av Linköpings Universitet och en slutrapport beräknas vara klar den 31 januari 2012. Mer om metoden här: http://tedestrandmetoden.se/#/about/
Jag har också presenterat metoden för två mycket erfarna psykoterapeuter som har lång erfarenhet av psykoterapi för komplex livsproblematik. Båda dessa sakkunniga bekräftar det metodens förbättrade funktionalitet. Mer om det här: http://tedestrandmetoden.se/media/Referenser.pdf
Ta gärna kontakt med mig. Någon kommer att skriva om detta, förr eller senare. Jag tänker att ju förr det uppmärksamma desto bättre för alla som lever i ett ohyggligt lidande. Jag vet, jag har varit där.
Om någon väljer att ha mod att föra ut något som verkligen är nytt och som sannolikt kommer att röra om i grytan kan inte jag veta. Jag har bara en ödmjuk önskan om att fler ska få hjälp.
Jag vet också hur starkt det rådande paradigmet avseende psyk & missbruksvård är mycket starkt oavsett dess undermåliga funktionalitet. Det finns en föreställning om att det ultimata redan är uppfunnet i det kognitiva osv.
Det som ska förstås är att det kognitiva exempelvis inte kan göra skillnad utan det metaperspektiv som patienterna måste ha för att göra det enkelt, där ligger skillnaden. Jag använder själv en mix av det kognitiva, det systemiska, det cybernetiska och lite 12-steg. Men utan kartan vore denna mix lika resultatmässigt undermålig som alla andra metoder.
Metoderna är inte kartan. Tedestrand-Metoden är kartan som får snurr på metoderna. Tedestrand-Metoden är paradigmskiftet för samtalsterapin. Tedestrand-Metoden är också paradigmskiftet för den hjälpsökandes tankesystem, drivkraften förändras från grunden på ett relativt snabbt och enkelt sätt.
Läste följande artikel i tidningen VLT http://vlt.se/asikter/debatt/1.1515243-psykoterapeuter-individens-behov-maste-alltid-sta-i-centrum
Den innehöll följande som aktuell forskningen visar:
Forskningen visar att resultatet påverkas med:
· max 7 procent av metoden
· 30-40 procent av terapeutens kliniska kompetens och erfarenhet
· 40-50 procent av patientens egen förmåga, kultur, personlighet och önskemål.
Max 7% av metoden????!!!! Det bekräftar det jag beskriver. Det vore på ett ungefär lika illa inom skogsorinteringen utan karta. Hur duktig tränare du än har eller hur mycket orienteringsförmåga du än har, kommer du med största sannolikhet gå vilse. Likadant ser det ut för metoderna för att lösa komplexa livsproblem.
Vi har helt enkelt ingen modell för problemlösning idag. Samtalet som den enda bärande delen är för komplext och för abstrakt. Kartan måste till, det är enkelt logik som bekräftas av all annan komplex problemlösning. Husbyggnation, elsystem, etc. etc som sagt t.om. Ikeamöbler behöver en karta för att sättas ihop.
Vänliga hälsningar
Anders Tedestrand
Mobil: 073-810 82 35
Anders.tedestrand@gmail.com
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar