Missbruksutredningen, brevet som aldrig skickades…

Jag har inte koll på om hela utredningen är klar, vill uttrycka mig ändå. Jag vill ändå kontakta dig/utredningen och
visa något som jag ser som generellt mycket viktigt om vi ska få en vård som går från att misslyckas med flertalet till att lyckas med flertalet. Om vi inte gör detta så kommer problemen att förvärras oavsett vad missbruksutredningen kommer fram till. 

Jag har egen erfarenhet av olika behandlingsmetoder. Jag har varit i verksamheterna både som klient/patient och som behandlare. Jag har en mycket lång process av att hitta en varaktig lösning på mina problem med missbruk och annat som hör till. Jag har genomgått psykoterapi och 12-stegsbehandling. Jag kan efter det konstatera att ingen av dessa metoder fungerar tillräckligt bra. Tvärtom så förvärras problematiken allt för ofta för flertalet eftersom dessa misslyckanden driver människor längre in i missbruk och hopplöshet.

Skälet till detta är förvånande enkelt. Att förstå det är inte lika enkelt eftersom vi är fast i de mönster vi själva skapat. Det innebär att vårdapparaten måste genomskåda sig själv, vilket sannolikt är lika svårt som det är för en missbrukare att göra detsamma. 

Grundfelet i missbruksvården är den stora tilltron till att samtalet ska lösa dessa problem. Det är nästintill omöjligt att lösa missbruksproblem med endast samtalet som bärande grund. Det handlar inte om att samtalen som förs saknar kunskap och erfarenheter som är viktiga. Det handlar om att  vi som mänskliga individer inte kan hålla i all den information som ska processas utan något annat som hjälper oss att bära all denna information.

Jag har i min egen process skapat det som var absolut nödvändigt för att jag själv skulle kunna bli fri från mina beroenden och övriga dysfunktionella tillstånd. Jag har skapat en processkarta som jag själv följt till en varaktig nykterhet och frihet från psykiska störningar. Detta var inte möjligt i de samtalsbaserade metoderna oavsett vilken.  Detta är också skälet till att vi i  en vansinnig takt försöker lösa drogproblem med mediciner och droger. problemen kan aldrig lösas på den nivån. Lika lite som på den samtalsbaserade nivån. 

Processkartan skapar en mycket snabb processförståelse, vilket är absolut nödvändigt om man ska få flertalet att våga kliva in i en process mot en varaktig frihet från problematiken. Det är också absolut nödvändigt att se och till stora delar förstå hela processen först innan man börjar arbeta med de delar som är nödvändiga i processen av tillfrisknande.
 

 Så det jag skapat ger mycket stora mervärden, just de mervärden som krävs för att få människor motiverade - och att lita på processen.

 Det är svårt att se det jag beskriver. De flesta är så fast i det gamla tänkandet om samtalet som det allenarådande i lösningen. Det är ett misstag att fortsätta den vägen. Det jag skapat är enkelt och tydligt och blir enklare och tydligare ju mer insatt man blir i arbetet. 

Samtalslösningarna tenderar att bli mer komplexa och abstrakta ju mer vi gräver ner oss i komplexiteten.

 Vi kan jämföra med orientering. Att komma igenom eller försöka komma igenom en skog utan karta kommer sannolikt att misslyckas. Ju mer vi försöker desto mer ska vi hålla reda på i huvudet, eftersom kartan saknas. Kopplar vi till en karta då kommer lösningen att ta sig igenom verka väldigt enkel. 

På samma sätt fungerar det jag skapat, Tedestrand-Metoden. Jag har tillräckligt underlag för att veta det jag uttrycker. Självklart behövs det en vetenskaplig utvärdering. När den kommer så välkomnar jag den. Det blir med största sannolikhet en bekräftelse på det jag "vet". 

Jag har själv gått denna väg och kommit igenom komplexa problem av olika slag. Jag har många klienter som har likadana erfarenheter.

För några år sedan var jag lika fast i samtalet som lösningen, idag vet jag vad den verkliga lösningen är, samtalet och den visuella processkartan. Det är skillnaden som skapar det vi alla längtar efter.

Anders Tedestrand