"En åsikt kan vem som helst kasta ur sig, en insikt kräver en medveten process"
Anders Tedestrand
Åsikten som startade tråden var så här på ett ungefär; "att upplysthet är att förstå att det finns många sidor av samma mynt - och att ingen äger sanningen"
Jag skriver också modifierade frågeställningar som jag svarade på med svart text.
Utifrån detta så valde jag att börja kommentera olika påståenden och klyschor. Mina kommentar blir till en del utbrutna ur sammanhanget, men kan stå för sig själv ändå, tänker jag. det är så viktigt att förstå det jag försöker visa att jag väljer att publicera det så som det blev skrivet.
Dessa många sidor av myntet skapar konflikter, krig, ångest, incest, depressioner och 1000 destruktiva tillstånd till. Mångfald kan nog fungera för att välja strumpor och annat enkelt. När det gäller livet finns det inte så många alternativ för upplysthet eller medvetenhet. Här är vi alla lika och bör sträva efter ödmjukhet, medkänsla och tillit. Och den kartan för att nå dit är i princip lika för alla. Språket och orden är viktiga för att leda rätt och inte vilseleda. Så det finns nog bara en sanning för att nå dit där tillit, fred och frihet från destruktivitet råder, allt annat är en illusion vi formas att tro.
Någon citerade en Buddhistisk Lama som uttryckt att; Upplysning är vetskapen om sin egen existens; jag valde att beskriva det så här....
Att alla är upplysta blir tomma ord i verkligheten oavsett om man är en Buddhistisk Lama eller Krigsherre. Jag bidrar med en aforism: "En åsikt kan vem som helst kasta ur sig, en insikt kräver en medveten process"
Efter denna aforism skrev någon om att vara drömmare när man skriver aforismer osv; jag fortsatte min dialog om sanningen.....
Att sortera människor efter om man skriver en aforism eller inte som drömmande eller handlande blir kanske lite väl enkelt. Jag arbetar med att hjälpa människor, alltså i handling, jag har skapat den karta jag talar om . Jag skriver aforismer också Men nu går vi in på ett nytt område och det är vad som gäller för all komplexitet. Det jag har upptäckt i min egen process där jag varit fast i mycket svåra tillstånd under lång tid är att inga livsproblem som är komplicerade kan lösas av metoder och annat som saknar en visuell överblick - karta, ritning, röntgen, flödesschema etc.etc. Vi har fastnat i en föreställning av att komplexa problem kan lösas genom ord och meningar, det är inte möjligt. All komplexitet innehåller för mycket information eller delar så den visuella överblicken är absolut nödvändig. Oavsett vilket område vi talar om så har processerna varit, först olikhet, mångfald och misslyckande därefter har kartor, ritningar osv skapats som "den enda sanningen". Ingen skulle väl idag tänka sig att en hjärnkirurg skippar röntgenbilden och opererar efter "sin egen karta" eller ingen skulle väl tänka sig att orienteraren skippar kartan över terrängen och använder sin egen karta i sin egen föreställning av skogen. Principen gäller allt och då också psykologi och andra livsfrågor. Skälet till att vi inte nått hit tankemässigt inom psykologins eller livets frågor beror på att ingen har kunnat tänka sig att det är möjligt att skapa en karta. Det är möjligt, jag har skapat en som fungerar och jag använder den inom psykologins område idag . Olikhet är inte alls bra gällande livsfrågorna, ska vi rädda planeten från miljökatastrof så finns bara "ett sätt" Ska man bli fri från alkoholism eller ångest finns bara ett sätt. Att det sedan kan variera en aning är ju självklart men in grunden är det likhet som gäller för att skapa livskraft. Allt troende och alla åsikter om allt driver oss längre och längre från den lösning som gynnar helheten. Det jag skriver är sannolikt kontroversiellt eftersom flertalet lever i mångfaldens och individualitetens illusion gällande dessa frågor. Att mångfald kan vara bra i annat som inte är så allvarligt typ val av strumpor, mobiltelefon och annat är en helt annan sak som blandas ihop och generaliseras av allt för många "tyckare" idag.
Därefter skrev någon att jag absolut inte kan ha sanningen, något som fungerar för alla; så jag fortsatte att förklara....
Jag har full respekt för dina och andras åsikter. Jag visar det jag förstått i en mycket lång och svår process. Jag strävar också efter att nå en vetenskaplig validering av det jag visar. Jag kan bara informera om det "jag vet" jag kan inte ta ansvar för det som andra kan förstå eller inte eller kan ta till sig om detta. Det är ett nytt paradigm, och alla nya paradigm har samma problem att övervinna, de gamla föreställningarna som är ohyggligt starka. Jag säger det igen, "passar inte" röntgen exempelvis för alla komplicerade operationer? Är det en "sanning" som skapats när den visuella överblicken uppfunnits? Man försökte innan röntgen fanns att lösa komplexa operationer utan visuell överblick, och de resultaten vill inte jag uppleva. Så ser det ut inom alla komplexa områden där människan till sist lyckas lösa svåra problem, exakt samma process till den "sanning" som krävs. Och sanningen är inte märkligare än en visuell överblick. Människan kan inte hantera stora mängder information utan att en visuell överblick som visar vägen, och den måste finnas redan när processen inleds. Jag säger inte att kartan löser alla problem, men i princip alla får möjlighet till det om man kan lära sig att läsa kartan, genom att man får en väg som är tydlig från start till mål, vilket är en naturlag för att lyckas inom alla komplexa områden. Vilket jag visat många gånger. Denna video http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=C9JZkiImj6I visar en process där klienten själv beskriver hur det går till, och det är kanske det bästa sättet att visa det på. Jag kräver inte att någon ska tro på mig, jag fortsätter med en dåres envishet att visa och påstå att all komplexitet kräver en visuell överblick, Och jag gör det för alla miljoner människor som fastnat i samma sak som ingen kunde hjälpa mig med, utan min egen upptäckt skrev jag inte detta just nu-
Någon valde att uttrycka sig så här; upplysthet för mig, är att kliva in i en medveten process (för att använda Anders ord) som resulterar i att jag som människa får allt bättre koll på den skillnad det innebär när mitt ego eller när min essens talar; min dialog till det blev som följer.....
Det är faktiskt så som du säger, problemet är bara att utan karta räcker oftast inte en livstid för att "nå mål" för komplexa livsproblem eftersom det är komplext - just det - denna komplexitet som kräver en karta eller liknade om vi ska kunna nå medvetenheten inom rimlig tid. Det är enkelt för människor som mår "normalt halvtaskigt" eller "bra" att flumma omkring i allehanda idéer och metoder, vara en "sökande" och expert, men för en människa där det handlar om liv eller död får frågan en annan status kan jag lova efter att ha befunnit mig där själv. En Buddhistmunk kan nå långt i sin medvetenhet, men då ska man förstå att all tid läggs till bara det och ändå tar det decennier att uppnå stor medvetenhet som en karta enkelt kan visa på timmar faktiskt. Överblickar skapar otroligt snabb förståelse, faktiskt förståelse som man inte behöver prata om, bara åsynen av helheten skapar. Med kartan är det också en process, men skillnaden är en avgrund. Och tänker vi då på människor som sitter fast i extremt svåra känslomässiga problem så kan vi ganska enkelt förstå att man inte har vare sig förståelse, tillit, mod eller tålamod att invänta en förändring som kanske tar 10 år med oändliga samtal om en information som inte går att ordna så att den förstås snabbt eller hantera utan något som enkelt visar vägen. Tänk efter! Är det inte logiskt det jag säger? Är det inte den felande länken? vad ska annars rädda oss från de helveten som svåra psykiska tillstånd och missbruk fler och fler drabbas av?
En ny kommentar som sade följande; Jag ser det som att vi förflyttar oss från huvudet till vår kropp, där vår essens, vår energi finns. just nu talar du till mitt huvud Anders och du får ursäkta mig men jag har lite svårt att ta till mig allt du säger. det är säkert kloka ord som når dem som har behov av logiska resonemang. tack för ditt engagemang!; Jag fortsatte min dialog med att svara upp på denna illusion om att vi har olika behov, och en tro på att det jag talar om sitter endast i huvudet.....
Enligt min medvetenhet har alla människor behov av detta logiska resonemang om komplexitet för att rädda oss själva från psykiskt sönderfall (entropi), om man är medveten om det eller inte är en annan sak. Det handlar om att nå den medvetenheten först. Om vi inte kan ta in lagen om komplexitet som jag beskriver först, så kan vi inte ta till oss att en karta kan vara möjlig och då kommer vi inte närmare lösningen för alla som lider alla helvetens kval utan vi fjärmar oss mer och mer i våra illusioner och föreställningar. Jag kan som sagt bara visa det blivit mycket medveten om i en process som hade tagit mitt liv utan den medvetenheten som skapade snabb förändring i hela mitt system. Lyssna på videon ovan, det är "bevis" trots att det inte kommit till en validering än. Jag är själv en vetenskaplig utvärdering, inte tillräckligt för samhället att "tro på" men försök ändå se sannolikheten, det handlar om eller död och ohyggliga lidanden för så många.
Ett citat om generell "bluff", som Jiddur krishnamurti sa och skrev.. Det är bluff alltihopa; Satte igång följande tänk hos mig som jag utvecklade....
Klart det är "bluff" men mer en omedveten bluff än medveten vilseledning. När man saknar en visuell överblick för komplexitet blir det mesta bluff utan att man förstår det. men när den visuella överblicken väl är skapad/uppfunnen då ser man verkligheten i ett ovanifrån perspektiv och orienteringen/byggandet/återskapandet kan starta. Gäller bara att först släppa sin gamla föreställning, vilket inte denna Jiddur Krishnamurta fick möjlighet att uppleva så han såg sannolikt bluffen som många har gjort men hade ingen enkel lösning på det - överblicken. Varför har blomman - eller du själv en karta i sitt DNA för att kunna bygga upp den komplexa människan från foster till en oftast rätt ordnad skapelse? varför har kirurgen en röntgenbild för att operera denna skapelse när den sönderfallit eller skadats i sin komplexitet? Vad är skälet till att psykologi och andra komplexa livsfrågor skulle vara undantagna? Ja inte för att det poppar upp olika föreställningar om lösningar för människan i varje människas tankemönster som präglats av allehanda idéer. Även "Anders Bering Breivik anser att han äger sanningen till lösningen i sin galenskap utifrån sina formade tankemönster"! En vanlig klyscha är att man får tycka vad man vill! Det finns vissa allmängiltiga regler man bör hålla sig till i relationen med varandra. Vi kan inte förhålla oss till miljarder olika tyckanden och sanningar, det är för komplext och leder oss mer vilse gång på gång .
Jag avslutade med en sista kommentar som jag upplever blev väldigt viktig och ett avslut som beskriver den verkliga sanningen...
En kommentar till för att jag ser det så viktigt och för att göra det jag visar tydligt. Ingen människa äger sanningen till något komplext, inte jag heller. Det är nämligen omöjligt. Vissa - kallade savanter kan till en del ha denna förmåga inbyggd i psyket, men då har mycket av all annan förmåga tappats för att koncentreras just för en enda komplex uppgift. Jag har lyckats skapa en karta som äger sanningen i en lång process, jag äger bara kartan just nu och vill dela med mig av den. Alla sanningar om det komplexa ägs av den visuella överblicken oavsett om det är kirurgi, skogsorientering, astronomi, bygga komplexa byggnade eller annat svårt, människan blir bara instrumentet som antingen lär ut eller är den som följer denna sanning/visuella överblick. En skapad överblick är alltid en verklig spegelbild av helheten och hur den verkligheten ska sättas ihop när exempelvis den sönderfallit eller är vilse. Jag har en stor önskan om att de som styr psykologiska verksamheter ödmjukt vill ta emot den karta jag skapat och är villiga att hjälpa till att validera den så snabbt som möjligt eftersom människor lider och dör. Jag har inte sett sådana tendenser än hos så många, vilket förvånar mig till en del. Jag var naiv och trodde människan skulle backa upp sannolikhet när den visas, men så enkelt var det - och är inte. Vems ansvar är det att bevisa detta då när sannolikhet visas? Är det bara mitt ansvar? eller är det allas ansvar att hjälpa till när jag visat sannolikhet för något som botar dessa ohyggliga tillstånd och räddar liv? Träffade en professor som hade åsikten att jag har bevisbördan, javisst har jag det, jag har visat/bevisat allt jag kan visa, sen då herr Professor? Är det ditt eller någon annans ansvar att hjälpa till? Jag kan inte ensam skapa opinion för att nå en vetenskap.Jag kan inte heller ensam bedriva en vetenskaplig forskning. Så hur ska det gå till när något nytt som är svårt att förstå ska hjälpas för att kunna hjälpa?. Jag tänker också att det är synd om denna tråd bara avslutas som allt annat, inkl. mötet med Professorn - och fortsättning blir ingenting. Jag skulle bli väldigt tacksam, och alla människor därute i ohyggliga lidanden skulle bli väldigt tacksamma på sikt om alla som tagit del av denna kommunikation är villiga att vidarebefordra informationen till människor som sitter med makten att förändra. Tråden handlar om upplysthet, och första steget kan nog vara att bli så pass upplyst och medveten att man inte bara vänder andra sidan till och fortsätter som om ingenting har hänt. Det är en ohygglig och dödlig omedveten avsikt i min verklighet, den drabbar i tredje hand på ett mycket inhumant sätt.
Anders Tedestrand
Tedestrand-Metoden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar