Vetenskap och komplexitet - 100%igt mönster sedan lång tid tillbaka!

Vad finns det för vetenskap om komplexitet som direkt påverkar hur psykologiska problem måste hanteras?

Det finns hur mycket vetenskap som helst som både visar och bevisar att människan inte kan hantera komplexitet oavsett form utan något som ger en överblick så att alla delar eller all information blir möjlig att hantera.

Att redovisa alla områden i en kort artikel är givetvis omöjligt eftersom det handlar om så många områden där exakt samma process har föregått den överblick som gett möjlighet till lösning av det komplexa som ska lösas. Mönstret är sannolikt 100%igt - vare sig mer eller mindre.

Det är mycket enkelt att visa och även bevisa att all komplexitet som människan ska hantera kräver en överblick innan processen påbörjas om en lösning ska vara möjlig. Genom att vända på frågan så blir detta uppenbart eftersom mig veterligen inte finns något område där människan hanterar komplexitet utan denna överblick som också i de flesta fall är visuell. Om någon känner till något sådant område vill jag gärna bli upplyst im det.

Och eftersom det sannolikt inte finns något område där människan lyckas utan denna överblick är med absolut största sannolikhet även så för de komplexa psykologisk problem människan behöver lösa i framtiden. Vetenskapen har mycket tydligt visat denna 100%iga regel.

Om det inte vore så skulle vi inte se den kontraproduktivitet som är frukten av dagens försök inom psykologin att lösa dessa problem. Sannolikt löser ingen metod utan en visuell överblick några komplexa problem, men i vissa fall sker en självläkning ändå av olika skäl, men endast i ett fåtal av fallen. Det är en mycket viktig information för att kunna släppa illusioner och vanföreställningar om vad som är möjligt.

Psykologiforskningen har fastnat i samma fälla och driver sig själv åt fel riktning, istället för att rikta in sig på att skapa denna överblick så gräver forskningen ner sig i detaljer för att söka efter den felande länken.

När jag presenterar denna överblick som ger den möjlighet som skapats inom alla andra kompelxa områden så sitter de gamla präglade föreställningarna sedan Freud ivägen för klarsyn.

Jag är dessutom inte någon akademiker, vilket sannolikt får många att tro sig veta mer än det jag bevisligen vet.

Den visuella överblick jag skapat har dessutom skapats inom mig, i ett slutet system utan att någon kunnat följa processen, det försvårar ytterligare att se det uppenbara.

Det är en enkel beskrivning av kompelxitetens regler där ingenting är undantaget, och då i synnerhet inte ett så komplext område som våra psyken och våra relationer.

Kontakta mig för mer information. Denna kunskap behöver spridas så att den visuella överblick som är skapad når ut och skapar opinion bland allmänhet och de sakkunniga som idag inte förmår ta in den nya informationen. Nya paradigm är mycket mycket svåra att förstå och acceptera trots att de kan vara uppenbara.

Detta är givetvis en ohyggligt viktig upptäckt för hela mänskligheten. Vem som skapat eller uppfunnit är inte vikltigt utan det handlar om lidande och död för miljoner. Ta det jag visar på allvar och välj att ta ansvar, var öppen och ta del av mer.

Anders Tedestrand
Psykologisk Orienteringstränare

www.tedestrand.se

info@tedestrand.se

mobil: +46738108235

Jim Chrutchfield om samtalets komplexitet!

http://fof.se/tidning/1998/7/att-ordna-kaos#.UXK1UZ_dCms.facebook

Därför finns lösningen för Psykologin att hämta i en visuell överblick!-
 
- Jim Chrutchfield beskriver i länken till artikeln samtalet som det mest komplexa människan deltar i - hur ska det då kunna lösa något som är det minsta komplicerat eftersom det i sig själv är komplext? - logiken talar sitt tydliga språk. Kanske inte så lätt att förstå trots logiken eftersom vi är präglade att se samtalet som det som SKA lösa svåra livsproblem.

Ta gärna del av denna länk som fördjupar ytterligare en del:
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/tedestrand/pressrelease/view/var-finns-taenkandet-bortom-praeglingen-var-finns-loesningen-bortom-samtalet-858002

 
Anders Tedestrand
Psykologisk orienteringstränare
Psykologisk orientering

Var sitter problemet hos ansvariga för psyk och missbruksvård?

Jag har under en längre tid försökt nå ut med ett nytt sätt att behandla svåra/komplexa livsproblem på. Jag har inte mött det jag hade hoppats möta. Jag trodde naivt att människor i ansvarig ställning var tillräckligt lyhörda, öppna och ödmjuka för att inte riskera eller spela med människors liv genom att inte lyssna. Den verklighet i de maktmänniskor jag mött är inte det jag hade önskat mig att möta.

En aforism som får beskriva den bisarra situation jag vill beskriva:

”Utan ny information som jag ödmjukt väljer att ta till mig, är jag fånge i mitt nuvarande tillstånd ”

Den aforismen visar något mycket viktigt. Det finns en del människor som ödmjukt och öppet tagit till sig informationen och backar upp mig och den metod jag skapat som gör skillnad för människor som lider av missbruksproblem och olika psykiska tillstånd. Jag har kontakt med en professor just nu som uttryckt positivt intresse till att delta i en vetenskaplig utvärdering som examinator, handledare eller på annat sätt. Previas ledande beteendevetare backar också upp mig och hjälper till med att söka efter intresse för mer vetenskap. En första vetenskaplig utvärdering/kritisk granskning visar ett tydligt resultat; "ovanligt snabba processer!" Men trots detta, situationen är mycket mycket konstig, flertalet vill inte veta av något nytt, trots att människor dör av den rådande behandlingssituationen?

Så på andra sidan finns den stora massan av sakkunniga, forskare, professorer, politiker och andra som fått denna information som vänder andra kinden till utan att på allvar ta till sig något som räddar liv, alltså räddar människor från för tidig död, självmord eller ett ohyggligt lidande. Bland dessa finns politiker i regeringen, politiker på lokalnivå, professorer, forskare och andra sakkunniga - samt en hel del andra.

Det kan vara svårt ibland att acceptera den verkligheten jag tvingas möta, den oförmåga till lyssnande, äkta ödmjukhet, medkänsla och tillitsskapande bland människor som har ett ansvar att hjälpa dessa 100.000-tals lidande människor. Var har tankeförmågan tagit vägen för dessa människor, var sitter problemet? Kan det vara så illa att man helt enkelt struntar i att ta till sig denna nya information, bara lönen och själva maktpositionen är den "drog" som binder fast dessa människor vid detta destruktiva mönster?

Hur kan man vända andra kinden till utan att intressera sig överhuvudtaget. Att inte hjälpa till med mer vetenskap? Hur kan man tro att man vet något när situationen i psykiatrin och inom missbruksvården är en katastrof som skadar och dödar mer än hjälper? Hur kan man då fanatiskt hålla fast vid sin dödliga övertygelse?

Det allvarliga i hela denna bisarra situation är att människor dör och lider för maktmänniskors och andra ansvariga människors nonchalanta eller arroganta attityd. För varje dag som den andra sidan av kinden vänds till, så skördas offer - människor dör.

Avslutar med ytterligare en aforism:

"Attityden är som rummets termostat, den ställer in känslorna hos de människor man kommunicerar med eller om och har ett ansvar för, temperaturen från attityden skapar liv eller död"

Anders Tedestrand

Professor Sven Andréasson vilseleder om alkoholberoende!

Forskare: ”En myt att man måste bli helnykter”

Få får hjälp av samhället En miljon svenskar dricker för mycket alkohol, enligt Folkhälsoinstitutet. Professor Sven Andréasson säger att vården med enkla medel skulle kunna hjälpa många fler att dricka måttligt.  http://www.svt.se/nyheter/sverige/forskare-en-myt-att-man-maste-bli-helnykter

Det här är enfaldigt och skadligt tänkt - och uttalat. Det som är allvarligt som vanligt är att det är en människa med en akademisk titel som uttalar sig, som om det skulle innebära att professor Sven Andréasson med automatik har förstått vad handlar om. 

För det första så fungerar ingen behandlingsmetod idag tillfredsställande för komplexa problem som exempelvis beroende av alkohol och droger är. Så han är direkt ute och cyklar tillsammans med övriga forskare och sakkunniga. Det är det verkliga skälet till att få får hjälp.

Han blandar dessutom ihop begreppen. För en beroendeperson är lång helnykterhet i nästintill 100% av fallen en förutsättning för att kalibrera om systemet till frihet från alkohol. Beroendet är extremt kraftfullt. Det är dubbla kretslopp som arbetar sida vid sida, det fysiska beroendet samt präglade tankemönster som också driver på lika hårt. Så att bryta ett beroende är extremt svårt och utan en överblick - karta nästintill omöjligt.

Kanske menar denna professor människor som dricker lite för mycket ett fåtal gånger då och då. Det är en enorm skillnad på det och människor som sitter fast i dessa dubbla kretslopp. Skillnaden är graden av komplexitet. Artikeln är slarvigt formulerad, och om det är professorn som står bakom detta "slarv" så är denna professor inte alls speciellt medveten, tyvärr.

För mig så är detta ytterligare desperata uttalanden eftersom ingenting fungerar, hela artikeln är nonsens som man inte kan ta på allvar. Problematiken är ohyggligt svår och att uttala sig som han gör är ett hån mot de människor som sitter fast och aldrig kan komma ur med de metoder som finns idag. Steg ett är att införa det jag visat under en längre tid - det krävs en överblick för all komplexitet som människan ska lösa.

Några artiklar som är mer vettiga att läsa - den verkliga sanningen:

Om aktuell forskning:
http://tedestrand.blogspot.se/2012/12/angest-alkoholism-eller-schizofreni.html

Logiska argument/naturlagar för överblick saknas inte:
http://tedestrand.blogspot.se/2012/12/hur-mycket-bevis-behovs-for-att-se.html

Konkret exempel på en kartterapi för ett komplext problem:
http://tedestrand.blogspot.se/2012/12/tredagarsterapi-med-karta-efter-7.html

Anders Tedestrand
Kontakt via: http://tedestrandmetoden.se

Undersöker Lanzas dna - farligt vilseledande för mänskligheten!

 

Adam Lanza.

Undersöker Lanzas dna i jakt på ondskans gen

28 dec 2012 Forskare i USA ska nu samla in dna-prover från Adam Lanza – mannen bakom skolmassakern i Newtown.

Genetiker vill nämligen undersöka om han – och andra bakom vansinnesdåd – bär på en särskild gen.

– De kan leta efter mutationer som kan vara associerade med mentala problem och som kan öka risken för våldsamhet hos personen, säger Arthur Beaudet, professor på Baylor College of Medicine. http://mobil.aftonbladet.se/nyheter/article15990801.ab?partner=wwwredirect

Detta är fullkomligt idiotiskt, det vilseleder och slår sönder alla möjligheter till att förebygga eller uppnå bättre lösningar på de problem som orsakar dessa ohyggliga katastrofer. Det är inte små detaljer i en människa som behöver undersökas, det är sällan något annat problem än att man gått vilse i livet genom en längre destruktiv process. Som att sätta en groda i en kastrull, slå på plattan och grodan kommer inte att märka när det börjar bli för hett eftersom det går så långsamt.. (Det är en metafor som jag inte alls vet om den stämmer eller inte, men principen för formning av tankemönster som blir ledande och nästintill omöjliga att bryta beskrivs bra på det sättet)

Det handlar inte om DNA för 99.99% av fallen med största sannolikhet. DNA och personligheten är i princip alltid okej, det är felaktig formning som skapar "odjur" inte DNA. Det handlar om en människa som i en process formats till ett "odjur" genom enorma känslomässiga problem som uppstått under längre tid, sannolikt inletts redan från barndomen. Det är att jämföra med att vandra i en skog under lång tid och man blir mer och mer vilse. Då kommer det inte att hjälpa att dissekera vare sig skogen eller orienterarens DNA eller annat "detaljplotter" Det enda som kan leda ur dessa tillstånd som är komplexa oavsett om det är psykologi, skogar, kirurgi eller annan komplexitet är den överblick jag talar om.

Den kan användas på två sätt, att förebygga snabbt det man ser är på väg att urarta eller att lösa problemen för flertalet via olika vårdformer öppet eller på institution med en överblick. 

Kartor ger snabba resultat som blir varaktiga för flertalet. Forskning och metoder där man dissekerar och försöker hitta det patologiska blir vilseledande i nästintill alla fall är djupt destruktivt och kontraproduktivt för att lösa problem, kunskapsbanker utan överblick är kontraproduktiva. 

Vi har bara inte förstått att denna lag för komplexitet även gäller inom psykologins område. Lagen för komplexitet som ska hanteras av människan är generell och gäller alla typer av komplexitet som ska förebyggas, lösas, återskapas eller byggas upp genom människans begränsade förmåga att hantera stora mängder information.

Visar här ett annat exempel på det jag menar angående forskningen som vilseleder dessa verksamheter och dess företrädare till mer misslyckanden: http://tedestrand.blogspot.se/2012/12/angest-alkoholism-eller-schizofreni.html

Argument och konkreta bevis som visar sannolikheten till det jag visar:
http://tedestrand.blogspot.se/2012/12/hur-mycket-bevis-behovs-for-att-se.html

Ett konkret exempel på terapi med karta för ett mycket komplex  tillstånd ledd av mig som psykologisk orienteringstränare: http://tedestrand.blogspot.se/2012/12/tredagarsterapi-med-karta-efter-7.html

Anders Tedestrand

Ångest, alkoholism eller schizofreni, forskningen är vilse i terrängen!

Neurobiologiska orsaksfaktorer till kognitiva dysfunktioner vid psykotiska sjukdomstillstånd

http://www.pharmguse.net/pharm/lennart-svensson-forskning.html
 
Länken visar ett komplicerat forskningsprojekt av många där samma mönster upprepat sig sig i årtionden utan att några egentliga förbättringar skett för patienterna, hur kommer det sig? Det läggs ner miljarder på forskning om vad som orsakar psykisk sjukdom och problem med alkohol och drogmissbruk. När jag studerar innehållet i dessa forskningsprojekt handlar i princip allt om att gräva ner sig i det sjuka, hitta en orsak där som ska göra att vi hittar "botemedlet"
 
Jag påstår med stor vetskap att det inte är möjligt att hitta lösningen på hur människor ska botas från dessa problem genom att intellektualisera problematiken och gå igenom hundratusentals detaljer på micro eller makronivå. Jag gissar inte, jag har själv varit där både som patient och behandlare, vi är fullständigt vilse i all denna forskning. Om lösningen ska förstås måste man titta utanför hela psykologiområdet eftersom verksamheterna och forskningen har fastnat i sina egna förvirrade tankemönster som endast leder forskningen och utvecklingen till nya labyrinter som inte leder till några större förändringar. 

Oavsett om det är alkoholism eller schizofreni så finns lösningen att hitta i hur man löser komplexa problem generellt. Så dessa forskare med alla ord och invecklade utredningar gör mer skada än nytta eftersom området istället för att hitta en enkel lösning gör allt mer och mer komplicerat. Det finns bara ett fungerande sätt att lösa komplexa problem oavsett om det finns i vårt psyke eller i ex en komplicerad byggnation och det är att man först skapar en överblick som kan användas av den som ska lösa problemet, i dessa fall av patienten själv eller av byggnadsarbetaren.
 
Jag menar inte att all kunskap är meningslös i dessa oändliga forskningsprojekt, utan att man först måste skapa det motsatta. Först överblicken till patienten därefter kan man stötta med detaljkunskap och andra saker som kan bidra till en effektiv lösning. Dagens vetenskap om psykiska problem eller problem med missbruk är vilseledande när man kommer till stadiet att praktiskt hjälpa människor med dessa problem, man kan nog med fog säga att dagens forskning inom dessa områden till största delen föder sig själv och de forskare som är engagerade i dessa kontraproduktiva försök att lösa en gåta utan att själva ha förstått hur gåtan måste lösas. 

Kanske är det så enkelt att ingen forskare kan komma på lösningen, det kan bara lösas av någon som varit inne i själva problematiken och lyckats analysera detta genom att att alla parametrar för detta stämt i ett enskilt fall. Eftersom jag presenterar en lösning som gör skillnad är det med största sannolikhet på det sättet.

Ta del av denna konkreta sammanfattning av en process för ett mycket svårt psykiskt tillstånd där det patologiska nästintill inte alls berörs eftersom lösningen redan är klar vid mötet med patienten. http://tedestrand.blogspot.se/2012/12/tredagarsterapi-med-karta-efter-7.html

Det saknas inte substans eller bekräftelse för varför detta fungerar, läs mer här: http://tedestrand.blogspot.se/2012/12/hur-mycket-bevis-behovs-for-att-se.html

Anders Tedestrand

Jag frågar mig dagligen vad som gör människan så blind?

Har skrivit om entropi en del. Entropi är enkelt uttryckt naturens eller alltets sönderfall som en definition.

Allt som är levande är mycket komplext. Det finns också döda ting i de levandes värld som är eller kan vara komplexa att sätta ihop eller skapa.

Innan vi lyckats skapa detta komplexa har alltid någon form av process innan själva skapandet kartlagt hur och i vilken ordning det ska sättas ihop. Människan kan helt enkelt inte sätta ihop saker och ting som består av många delar eller har en stor mängd information som ska sorteras och sättas ihop i en viss ordning.

Om vi då går över till livet själv så är det mer komplext än saker och ting människan lyckats skapa utanför sig själv med de kartor, ritningar och andra former av överblickar.

Vi fortsätter och tänker, blommor, renar, träd, lejon eller du eller jag och allt annat liv som ska sättas ihop från ett frö eller ett foster är också beroende av att en karta av något slag hela tiden är skapad ett steg före så att dessa liv kan sättas ihop till just den art som ska vara lika varandra. Eller att du är ihopsatt så att det är du, hade du haft en tvilling så hade du sett dig själv eftersom ni hade haft nästintill samma karta i ert DNA.

Vi fortsätter tänkandet. Om vi då tittar på vår kropp som är ihopsatt av kartans DNA. Kroppen kan få problem, sönderfalla av missbruk eller att man drabbas av cancer av något slag. Om man då måste göra komplicerad kirurgi så krävs röntgen, innan röntgen fanns var sjukdomar i hjärnan eller inre organ mycket svåra att få bukt med eftersom det krävs en överblick även här för att kunna orientera sig i komplexiteten. Röntgen blev svaret på de komplexa problemen.

Vi fortsätter och tittar på vårt psyke som också är styrt av den karta som byggt kroppen. Psyket måste ses som något av det mest komplexa människan har eller ska hantera, psyket är också direkt kopplat till vår kropp, våra relationer och inte minst det extremt komplexa, all vår kommunikation.

Av allt jag hittills beskrivit är psyket det enda området där ingen överblick av något slag vare sig är skapat eller används. Inom alla områden jag beskrivit där en överblick används automatiskt av naturen eller områden skapade av människan så är resultaten i huvudsak goda och lyckade.

När vi då tittar på området vårt psyke med sina kopplingar så är vi mycket långt ifrån goda och lyckade resultat. Och om vi ska följa den regel jag beskriver så är avsaknaden av överblick det enda skäl som kan vara försvarbart och rimligt för alla dessa misslyckanden, vad ska det annars vara eftersom allt annat i universum fungerar på samma sätt?

Det är inte märkligt att vi ständigt misslyckas eftersom ingen någonsin mig veterligt skapat en överblick inom detta osynliga område.

Jag har varit i detta osynliga område där människor verkar utan överblick under lång tid. Det kunde ha blivit min död. Lyckligtvis kunde jag som sannolikt den första människan skapa denna överblick över vårt psyke inklusive vår kommunikation.

Överblicken den cirkulära kartan jag skapat innehåller all nödvändig kommunikation som behövs när man lärt sig kartan. Den är enkel och begriplig. Kartan visar med en enkelhet hur vårt psyke eller våra relationer ska sättas ihop. Kartan leder processen, kartan är en spegelbild av processen som sätter ihop de delar som sönderfallit av olika skäl under livet.

Kartan jag skapat för psyket och alla andra överblickar måste läras ut till den som ska sätta ihop denna komplexitet. Det är mycket logiskt och kan inte göras på något annat sätt. Därför måste kartan läras ut till den människa som ska sätta ihop sitt eget psyke.

Vi har till nu överlåtit detta komplexa till olika sakkunniga som på ett helt omöjligt sätt ska försöka sätta ihop en annan människas psyke med en svår, komplicerad och tung kommunikation som inte terapeuten själv kan hantera eller egentligen begriper ur ett helhetsperspektiv.

Psykologer, terapeuter har lärt sig komplexa detaljer om det sjuka, det patologiska utan att förstå hur man sätter ihop delarna till något friskt. Om man bara ser det som delar eller information som ska processas så är sjukdomsbegreppet eller diagnoser inte speciellt intressant. Det är egentligen barab något som samhället kan behöva på olika sätt. Med en karta så upphör det patologiska fokuset efersom lösningen redan är klar och fastställd. Så fungerar alla överblickar inom alla områden där det är uppfunnet.

När kartan är skapad är inte det sjuka mer intressant eftersom lösningen finns, då kan man plötsligt släppa sin illusion om sjukdomens grepp som ingen verkar kunna lösa. Psykologer, forskare, terapeuter, professorer, politiker och andra med ansvar över psykologins område är mycket vilse och vilseleder därför människor som skriker efter hjälp. Jag har många gånger skrivit och visat att verksamheterna inom detta område är kontraproduktiva. De som driver psykologiska processer skadar helt enklet mer än hjälper pga, bristen på överblick.

Så de delar i komplexiteten som fallit isär måste sättas ihop med en överblick. Det gäller allt i universum och i synnerhet det som ska lösas av människan oavsett om det är i vårt inre eller utanför oss. Psykologin är givetvis inte undantagen vilket jag hoppas och önskar denna text visar på ett logiskt och klart sätt.

Nästa steg är att ansvariga tar del av det jag beskriver och hjälper till att snabbt få ut lösningen till människor i nöd. Allt annat är ett svek oavsett om det sker på en medveten eller omedveten nivå. Frågar du en döende människa i missbruk eller psykisk misär om det är okej att ansvariga blundar för det uppenbara kommer svaret att vara naket och fruktansvärt i relation till den avstängdhet och nonchalans makthavare visar just nu, denna sekund och nästa och nästa.

Jag frågar mig dagligen vad som gör människan så blind för det sannolika när det visas, trots otaliga sannolika grunder?

Anders Tedestrand

Rehabilitering gör människor sjukare! Ingen reagerar på en möjlig lösning!

Mycket frustrerande!

"Rehabilitering gör människor sjukare"skriver DN på ledarsidan

http://www.dn.se/ledare/signerat/rehabilitering-gor-manniskor-sjukare

Forskningsrapport efter forskningsrapport, artikel efter artikel visar ett ständigt misslyckande i behandlingsvården. Människor lider och dör och rapporterna visar envist samma destruktivitet oavsett område för behandlingsvården! Vi har idag ingenting konstruktivt att erbjuda patienterna, behandlingsmetoderna gällande omställning av psyket är enhetligt kontraproduktiva.

När jag möter Professorer, politiker och sakkunniga och visar med en detaljerad tydlighet vad som krävs, visar vetenskaplig trovärdighet som beskriver ovanligt snabba processer för att man ska vända trenden från ständiga misslyckanden till att lyckas med flertalet verkar ingen begripa - eller bry sig om detta? Någon annan får ta ansvar? Vem då? Hur kan man se sig själv som icke ansvarig när människor dör och lider frågar jag mig. Göran Hägglund, kommunpolitiker i mitt närområde och andra sakkunniga som är medvetna om det jag visar. Hur tänker ni? Ni är skyldiga att redovisa skälen till passiviteten, människor i nöd har inte tid eller råd att vänta!

Jag möts av ett pladder om "viktiga" detaljer i det man misslyckas med, validerade metoder, vad spelar det för roll hur mycket validering det än finns om människor lider och dör i 100.000-tal? Man hävdar att det är vetenskapligt??? Ja det är sant!! Man hävdar att det är vetenskapligt och därför är det bäst??? Hur tänker man då? Man har helt enkelt astnat i det destruktiva, i sitt egen vanföreställning. Vad borde man göra då? Till att börja med LYSSNA, steg 2 är att hjälpa till med en snabb vetenskaplig utvärdering/validering utifrån den mycket stora sannolikhet jag visar! 

Det duger inte att sitta på baken och endast lyfta sin feta lön samtidigt som människor dör och lider alla helvetens kval pga. av  passivitet av olika skäl som inte hör hemma i verkligheten!! Att svika människor i nöd är den lägsta nivån av tänkande oavsett om det är medvetet eller omedvetet!


Läs om en process som fungerar: http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/tredagarsterapi-med-karta-efter-7-veckor-och-4-samtal-822509 

Läs om vetenskap som ger en hint!!;  http://tedestrandmetoden.se/media/4faa722fbb1ef.pdf


Mycket frustrerande!

Anders Tedestrand 

 

Tredagarsterapi med karta; efter 7 veckor och 4 samtal!

Beskrivning av en vanlig Tredagarsterapi genom att klienten själv beskriver processen, jag har lagt till kommentarer efter något avsnitt. Det som ska förstås är att klienten själv driver processen efter de första tre dagarna. Uppföljningssamtalen innebär till stor del att klienten själv beskriver hur processen gått och hur kartan har följts och uppfattats. Jag backar upp denna process och hjälper till med mer kartförståelse för de delar som behövs inför kommande orienteringsprocess som klienten alltså driver helt själv. Den kraftfulla utvecklingen kan tydligt ses vid varje uppföljningssamtal. Varsågoda, jag hoppas på en stimulerande läsning som kan skapa hopp i en annars rätt hopplös verksamhet.

Sammanfattning av de första avgörande Tre dagarna då kartan lärdes in, de tre första dagarna är det jag som psykologisk orienteringstränare som kommunicerar i huvudsak för att lära ut. Detta förändras till en del i uppföljningssamtalen där klienten berättar och styr sin process framåt genom den förståelse de tre första dagarna skapat genom kartan.

Dag 1: Vi inledde tre dagars terapin i onsdags. Klienten berättade sin historia kort. Därefter satte kartutbildningen igång. Den processen är böljande, klienten får aha upplevelser för att i nästa steg kliva tillbaka in i sin problematik. När första dagen var avklarad kände klienten sig trygg, kände tillit till kartan och kartprocessen. Kartan skapade också en automatisk förståelse för klientens föräldrars beteende utan att vi talade speciellt mycket om det. Klienten uttalade det mycket tydligt att han nu förstod föräldrarnas dysfunktionella delar i sitt beteende i familjen. Kartan skapar mycket stora mervärden eftersom en överblick av delarna automatiskt ger information som annars tar mycket lång tid att processa.

Dag 2: En dag för reflektion och återkoppling till kartan. Timmarna mellan dag 1 och 2 är oftast en blandning av glädje av att ha förstått till misströstan när gamla tankar skapar gamla negativa känslor. Mycket frågor som besvaras och vänds in och ut på. Dag 2 avslutas med att klienten uttrycker stor tillit till det klienten själv nu kan se är sannolikt och även känns rätt.

Dag 3: Klienten uttrycker direkt vid terapi start att tillit nu finns till processen. Vi använder denna 3:e dag till att kommunicera om olika detaljer. Kartan och processen är redan förstådd och klienten känner trygghet inför fortsatt "orientering" på hemmaplan. Finns också en lätt oro för att få ångest igen, klienten kan ändå se varför dessa känslor dyker upp genom att använda kartan och stilla de gamla känslornas pockande.

Klienten hade redan efter första dagen en känsla av att detta är rätt sätt att lösa panikångesten på. Vilket är rätt fantastiskt efter drygt 10 år med dessa problem och otaliga psykoterapisessioner. Efter varje misslyckad terapiomgång förloras en del av både tillit till metoder, terapeuter - och det egna jaget. En mycket nöjd klient tar avsked från mig och dessa tre dagar. Vi bokar till att börja med in en telefonterapi tid efter en vecka för att fortsätta kvalitetssäkra processen en tid. Kartan skapar snabba och varaktiga processer på relativt kort tid. Och kartan innebär att klienten själv driver processen och befriar sig från sina problem. Jag finns som en "orienteringstränare" på sidan och ser till att klienten håller sig på banan.

Det första samtalet en vecka efter avslutad Tredagarsterapi;

Min första fråga efter en vecka var; "Hur kändes det tiden innan Tredagarsterapin?

Svaret blev så här;

Jag kände mig nedstämd. Energilös Brottades med många rädslor Kände mig mycket splittrad Kände mig existensiellt vilse efter all terapi jag genomgått Hade liksom tappat hoppet på att hjälp kan finnas

Min andra fråga var, hur kändes det under Tre-dagars terapin och fram till idag en vecka efteråt?

Svaret blev så här;

Redan första dagen släppte den största delen av min ångest. Jag fick snabbt tillit till kartan, vilket förvånade mig efter alla annan terapi! Kartan är uppbyggande vill jag säga på något sätt, den börjar bygga upp mig direkt? Kartan har fått mig att se framåt, de andra terapierna höll mig kvar i det gamla. Känns som att vända hela "panmnkakan" Mycket positiv känsla-för varje dag går jag ditåt (åt rätt håll) "Bron" i kartan är botemedlet kan jag redan nu så starkt känna.

Min tredje fråga var, om du får gradera den tillit på en skala från 1 - 10 som du har för kartan och mitt arbete med kartan och dig nu efter en vecka?

Svaret blev så här;

Jag bedömer min tillit till 8 av 10 möjliga.

Min fjärde fråga var, vad innehåller dessa 2 grader av tveksamheter?

Svaret blev så här;

Jag kan ibland få en tanke, är kartan inte lite för "enkel"? men samtidigt har jag också en stark känsla av stor tillit?


Det andra samtalet, drygt tre veckor efter Tredagarsterapin;

Jag kan nu ta kontakt med människor på ett annat sätt utan den kraftiga rädsla jag haft.

Jag deltar i alla verksamheter i livet idag, från att inte ha kunnat delat i något. Det känns overkligt men fantastiskt.

Jag kan koncentrera mig, läsa och annat utan att känna paniken komma direkt.

Jag har problem med ensamhet fortfarande, kan känna att jag inte deltar i allt som kompisar och andra gör. Kan känna mig utanför osv. (Vi fokuserade mycket på detta under samtalet, och den delen är tydliggjord i kartan och klienten kommer med största sannolikhet inte ha känt sig så ensam vid nästa samtal som sker om två veckor.)
Jag litar på det som händer, känner en ny verklighet mellan varven där jag känner ett stort lugn. Inte hela tiden men mer och mer.Framtidshopp! 

Jag till och med tänker och kan se mina drömmar i framtiden, känns som ett mycket stort steg! Jag kände också direkt när vi träffades, redan första dagen att detta ger ett positivt resultat!


Det tredje samtalet - fem veckor efter avslutad Tredagarsterapi;
Klienten upplever följande efter 10 år av stor problematik med ångest och panikångest. Patienten har också innan Tredagarsterapin genomgått psykoterapeutiska behandlingar, bl.a. kognitivt ett flertal gånger. Patienten upplever vara mer förvirrad efter varje terapiomgång oavsett vilken gren det varit.

Klientens egna reflektioner:

Jag arbetar regelbundet med det jag ska utan några avbrott, vilket jag inte upplevt tidigare.

Jag får mer och mer kontakt med andra människor, både de som jag "känner" sedan tidigare och nya bekantskaper.

Jag arbetar aktivt med känslor och tankar, upplever skillnad långsamt. Har också upptäckt att mellan "varven" glömmer ångesten mer och mer.

Jag tänker automatiskt ångestfritt regelbundet och det gör så gott i själen. Jag går framåt utan att behöva tänka ibland!!

Så ser det i stort ut efter fem veckor. På problemsidan kan upplevelsen att åka fram och tillbaka in i oro och bättre känslor upplevas som jobbigt och lite skrämmande/hindrande fortfarande. Det har bara gått fem veckor, utvecklingen är otrolig, vilket vi talat mycket om i detta samtal så att klienten kan se den verkliga utvecklingen och verkligheten. Klienten arbetar mer med att släppa greppet om gamla föreställningar med kartans hjälp till nästa samtal som sker om två veckor. Man ska också förstå kraften och snabbheten i utvecklingen när en karta finns tillgänglig. Klienten har drivit sin egen process sedan kartan blivit förstådd, vilket skedde redan de tre första dagarna. Vi har kartsamtal endast varannan vecka redan efter att en dryg vecka gått. Kartor ger den möjlighet som oordnade metoder inte kan ge snabbt och enkelt. Kartor skapar oftast också varaktiga tillstånd. En bonus är också att när man lärt sig kartan kan den användas för alla hinder i livet som komma skall. Kartan är generell, när man lärt sig den en gång kan den användas generellt för problemlösning.


Det fjärde samtalet - sju veckor efter avslutad Tredagarsterapi;

Jag ställde till att börja med en öppen fråga, berätta hur processen varit med dina ord och därefter började klienten berätta:

Det går framåt på många sätt!!

Sedan senaste samtalet har jag arbetat en hel del med att möta känslor som vi kom överens om och det har gett bra resultat, har känt en inre känsla av tillit. Upplever att jag fått ihop pusslet som bygger ihop mig.

Har upplevt positiva framsteg inom flera områden, jag deltar i all verksamhet inom det jag sysslar med just nu, vilket aldrig tidigare hänt. Jag har jobbat med min fritidssysselsättning och skapat mer på tre veckor än jag gjort under ett helt år.

Har även sökt ett arbete och varit på jobbintervju som gick mycket bra, det hade varit otänkbart innan denna terapi.

Jag har allmänt kunnat hantera tankar, jag snappar snabbt upp det negativa och korrigerar.

Jag äter bättre kost, bl.a fisk som jag inte ätit på mycket lång tid. Jag tar regelbundna promenader. Jag har mycket lättare att ta kontakt med människor och även lättare att kommunicera. Jag känner mig i mycket bättre skick, hela jag!

Jag har haft kontakt med en kvinna vilket varit helt otänkbart för två månader sedan.

Den existentiella otryggheten och splittringen är borta, känner stor tillit, mina problem har liksom runnit av mig av sig själv när jag följt kartan.

Har en del kroppsliga förnimmelser kvar, upplever en del obalans i känslorna.(Vi gick igenom kartan här och bestämde hur kartan skulle användas för att processa just den delen fram till nästa orienteringssamtal, då är sannolikt även det problemet enklare att hantera)

Jag kände redan vi de första tre dagarna positiva framsteg, dessa framsteg har fortsatt under hela tiden, och just framstegen blir facit och skapar ännu mer tillit.

En ny insikt har kommit mer och mer. Jag ser verkligen nu hur fel jag tänkt och hur starkt det har varit. Kombinationen kartan - överblicken och hur du jobbar, ja hur du tar hand om klienterna, jag har upplevt det som mycket speciellt, den har varit nära och förtrogen, det har varit mycket viktigt. Inte det avstånd jag alltid känt i mina möten med andra terapeuter. ( Kommentar detta så här; när en karta används blir jag mer en orienteringstränare där vi jobbar sida vid sida med att lärs kartan och jag behöver inte använda det krångliga och komplexa språk som terapeuter utan karta försöker hjälpa sina patienter med, det är en naturlig följd av att veta hur allt ska gå till redan innan vi träffas, kartan leder processen)

Det jag upplever som allra starkast och det största framstegen är att jag kan vara ensam med mig själv helt utan ångest idag. Innan hade jag ångest ständigt och i synnerhet när jag var ensam. Jag öppnar mig mer för min omgivning, det går lättare och lättare. Ältandet - tvångstankarna kopplade till ångesten har släppt så mycket, när jag känner dessa känslor så är de mycket enklare att vända.

Något jag också tänkt på är att jag precis innan jag träffade dig gick i kognitiv terapi drygt två månader, Tidsmässigt som den tid vi jobbat med mina problem. Under dessa dryga två månader upplevde jag inte att vi kom någonstans, jag upplevde inge förbättring alls.


Detta var ett exempel på resultat efter Tre-dagars terapi med karta. "Skulle en orienterare - orientera i skogen utan karta?" "Skulle en hjärnkirurg eller hjärtkirurg operera utan en tydlig bild av det som ska göras?" "Skulle en byggnadsarbetare bygga en skyskrapa utan ritning?" "Skulle en blomma växa upp igen på våren utan "kartan" i blommans DNA?"

Om du har förstått det osannolika som hänt i denna process för ett mycket svårt tillstånd och har lite kunskap om andra processers resultat så är skillnaden mycket mycket stor. Vilket klienten själv påtalar mycket tydligt. Detta stämmer också väl överens med vad interventerna i den vetenskapliga utvärdering som är gjord enhälligt visar. http://tedestrandmetoden.se/media/4faa722fbb1ef.pdf

Det är skälet till att kartan är lika nödvändig inom psykologin, ingen har bara uppfunnit den till nu. Det finns inga tvivel alls för mig om den enorma skillnaden. Efter 4 år på behandlingshem, både som klient och behandlare utan att någon kunde ge mig den förståelse och tydliga väg som krävs för att lösa komplexa problem så vet jag att det nästintill är omöjligt med dessa "validerade metoder" att lösa komplexa livsproblem. Ett fåtal löser problemen inom dessa metoder, men inte genom metoderna hjälp, mer att man genom vilja eller har tröttnat och självläker, men det är att fåtal.

Med en karta så får i princip alla helt plötsligt möjlighet att lösa sitt problem själv. Kartor är det som saknats när man använder metoder som inte kan hitta den väg/process som måste användas - i rätt ordningför att nå en varaktig och hållbar lösning.

Länk till Tre dagars terapin här:http://tedestrandmetoden.se/media/50003ed23ead7.pdf

Anders Tedestrand

En länk till en video som förklarar mer: http://www.youtube.com/watch?v=V-3qc8iaz0A

Resultat som kan tyckas vara osannolika, kartor skapar..

Exempel på resultat med samtalsterapi med karta, komplext problem löst och processen igång efter några timmar. Klienten har innan kartterapin under en tioårsperiod bl.a. genomgått kognitiv terapi ett flertal gånger utan verkan, läs mer......

Länk: Tredje samtalet - fem veckor har gått efter Tredagarsterapi för panikångest......

En första vetenskaplig utvärdering/kritisk granskning visar enhälligt ovanligt snabba processer. Nästa steg är en utvärdering för validering av kartan som det optimala verktyget.
Länk: Vetenskaplig utvärdering här...
Länk: Tredagarsterapi här.....


Välkommen att kontakta mig!
Mobil: 073-810 82 35
Email: anders.tedestrand@gmail.com


   Anders Tedestrand

Psykiatri och missbruksvård är lika ineffektiv som kirurgin var innan röntgen!

Röntgen är nödvändigt för att se hur man ska göra det kirurgiska ingreppet, noggrannheten i ingreppet är helt avgörande för om ingreppet ska bota eller riskera att skada mer än göra nytta. Komplexitetens naturlagar är generella, psykologin med sin stora komplexitet är alltså inte undantagen. Att blicka och verkligen se över paradigmstaketet är ett måste, det är enda sättet att rädda fler människoliv från lidande och för tidig död. Läs mer här om en process inom psykologin där en "psykologisk röntgenbild" styr processen på ett enkelt sätt. Möt en osannolik lösning utifrån gamla metoder; Tredje samtalet - fem veckor har gått efter Tre-dagarsterapi för panikångest.....

En bild som säger mer än 1.000.000 ord. Samma bild skulle kunna användas för samtliga komplexa problem vi löser med ilka typer av överblick. Vi löser nästintill inte ett enda komplext problem utan överblick inom något område. Att ett fåtal blir hjälpta ändå beror på andra orsaker i huvudsak. Därför är resultaten inom psykiatri, missbruksvård, psykoterapi kontraproduktiva, misslyckanden är mer regel än undantag. Denna naturlag måste accepteras snabbt inom psykologin så att kartmetoden kan implementeras så snabbt som möjligt för att rädda fler liv. Allt annat är oansvarigt.

Anders Tedestrand

http://tedestrandmetoden.se

En bild säger ibland mer än 100.000 ord....

Paradigmstaketet måste överbryggas inom psyk - och missbruksvård

Att ha skapat något nytt som inte tidigare funnits. Om det dessutom är en helt ny grund, ett nytt paradigm kan man säga då pratar man dessutom ett helt nytt språk inom det området. Nya paradigm innebär att tanken om det man håller på med måste förändras från grunden eftersom det har varit fel spår att följa som gör processerna kontraproduktiva.

Jag ser olika sidor på Facebook med syfte att bidra till en bättre psykiatri och missbruksvård. Jag ser också så tydligt att ingen av dessa sidor kommer att göra någon s

törre skillnad. Det enda som händer på dessa sidor är att man kommunicerar om gammal skåpmat. Oavsett hur mycket man än kommunicerar, kritiserar varandra osv. blir det ingenting nytt för de människor som lider och går mot en för tidig död.

Det språk jag talar idag inom detta område tillhör kartparadigmens språkgrupp. Kartparadigm uppstår när man under lång tid på olika sätt med olika metoder misslyckats att lösa de problem som inte kan lösas med annat än en karta, ritning, ja helt enkelt en överblick av något slag.

Det är mycket frustrerande att befinna sig nästan ensam i ett nytt paradigm och samtidigt se alla som maniskt och desperat försöker bidra och göra något som endast leder till liknande eller sämre tillstånd. Och det som är mest frustrerande är omöjligheten att få människor i det gamla misslyckade paradigmet att släppa greppet om sin illusion och lyssna så att man kan ta till sig det nya som ger nya och så mycket bättre resultat.

Men det värsta av allt är att människor i onödan ska få fortsätta att lida och dö pga. av människors bristande förmåga att ge upp det som inte fungerar. Tankemönster metoder inom detta område är kretslopp som grundats historiskt och fastnat i oss som en absolut sanning. Övertygelsen om att det kognitiva, 12-steg och likande är det optimala som uppfunnits är fastnaglat i våra psyken.

Om människor med dessa lidanden ska få hjälp måste klivet tas av alla till kartparadigmet, annars kommer det att bli värre. Metoderna är kontraproduktiva och skapar mer död än liv eftersom varje misslyckande driver flertalet närmare gravens brant.

Anders Tedestrand

Kaos eller ordning är livsavgörande i psykiatri och missbruksvård.

Metoder VS Karta

Det är en mycket enkel princip som gäller all komplexitet. Ingenting är undantaget från nödvändigheten av en "överblick" - karta - ritning - flödesschema - osv. om delarna i det komplexa sammanhanget ska sammanfogas så att
att varaktigt hållbart tillstånd skapas.

Att tro på att psykologi avseende missbruk, psykiska tillstånd eller mänskliga relationer av något komplext slag skulle vara
undantaget denna naturlag är precis det som gör att så många människor mår dåligt på olika nivåer.

Det som förvärrar problematiken är att vi ändå söker oss till dessa verksamheter som inte kan "reparera" mänskliga psyken eller relationer som förfallit till komplexa problem eftersom just den absolut nödvändiga kartan saknas.

Om det inte vore så som jag säger, hade inte 100.000-tals människor bara i detta land suttit fast i svåra tillstånd, man hade givetvis fått hjälp. Så ser det definitivt inte ut - tyvärr för alla lidande och alla som söker med ljus och lykta och möter misslyckanden i metoder och av metodernas utövare.


Anders Tedestrand

 

Äkta empati och ödmjukhet innebär att ta emot och reflektera, inte att stänga av!

Jag väljer att vara ödmjuk, visa medkänsla och skapa tillit. I detta ligger inte för mig att klia människor på ryggen som väljer att blunda eller stänga av. Jag väljer att visa verkligheten. Jag väljer att skriva öppet om det jag ser och vet så tydligt. Det är inte ok att blunda samtidigt som man fortsätter att underblåsa sitt ego och göda sig själv och inte hjälpa till med något som räddar liv. Äkta ödmjukhet, medkänsla och empati är att ta in det som visar sig hjälpa andra kraftfullt på största allvar. Vi är ALLA ansvariga, ingen är undantagen. Om maktens människor ska böja på nacken behöver du hjälpa till. Det är valet mellan att vara feg och självcentrerad eller en äkta kraft för sammanhanget i alla lägen.

Jag möter så många människor som tror sig veta. Jag vet att dessa människor inte vet, de har inte varit vid dödens brant och lyckats uppfinna det som leder en tillbaka till livet. Ad hoc lösningar med olika metoder utan överblick, skapar symtomlindring och därefter accelererar ofta problemen än värre. Jag har varit i den världen under lång tid, så jag gissar eller tror ingenting - jag vet. Jag skapade denna överblick och löste extremt komplexa problem på några dagar. Som den första i världen förstod jag kartan, därefter var det bara en process där jag visste att jag skulle nå mål; Jag hade ju kartan klar för mig!

Är det fortfarande någon som tror att komplexa problem går att lösa utan en överblick oavsett om det rör sig om psykologi, hjärnkirurgi, orientering, byggnation eller något annan komplext område? Om vi ser det globalt dör människor som flugor pga. av validerade metoder utan överblick som är en ren illusion och inte kan lösa komplexitet i den utsträckning som man skulle önska. Skillnaden mellan kart-paradigm och metod-paradigm är just utveckling från metod-paradigmet till kart-paradigmet. Denna process har genomgåtts inom många områden från IKEA-möbler till hjärnkirurgi. Psykologin har inte gått igenom detta än. Orsaken är mycket enkel och ingen har lyckats skapa en karta, sannolikt har ingen tänkt karta inom detta område eftersom man fastnat i komplexa försök till lösning.

Så om du är en äkta ansvarsfull person - även du - oavsett din titel som jobbar inom problemlösningsområden för mänskliga problem - släpp greppet och ta in, hjälp till att sprida detta. Inte i första hand för din egen skull, men för människor som är svårt lidande eller döende i hundratusental av ångest, depression, alkoholism, anorexia, bulimi, tvångssyndrom, bipolaritet, schizofreni och andra tunga problem bara i detta land. Att du blundar och tror dig veta mer, stänger av eller bara av prestige visar inte empati, öppenhet och ödmjukhet inför dessa människor. Dessa människor har inte råd att titta på dig när du fortsätter att verka endast för din egen skull.

Med en i grund allvarlig empatisk och ödmjuk avsikt

Anders Tedestrand

Bifogar en beskrivning av en process med karta som gäller flertalet av de fall jag arbetar med. Den talar sitt tydliga språk om skillnaden som är en avgrund för den hjälpsökande.

http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/andra-samtalet-efter-tre-dagarsterapin-med-processkarta-811349

Forskarna jobbar mot naturlagarna inom psykologins område!

http://www.su.se/om-oss/press-media-nyheter/pressrum/flickor-med-psykiska-problem-far-for-lite-hjalp-efter-tvangsvard-1.105221  Flickor med psykiska problem får för lite hjälp efter tvångsvård - skriver forskare vid Stockholms universitet..... 

Inte alls så enkelt som att man får för lite hjälp. Det är vilseledande. Det finns helt enkelt ingen vettig hjälp. Komplexa problem kan inte lösas rent generellt utan överblick oavsett om det handlar om unga tjejer eller andra grupper. Man kan skriva exakt samma ord om alla grupper och alla svåra problem "man får för lite hjälp". Sanningen är att man får fel hjälp, oavsett mängd. En överblick-karta är absolut nödvändig för att en människa ska få möjlighet att lösa svåra psykiska tillstånd. Frågan är hur länge jag kommer att behöva säga samma sak om och om igen utan att någon forskare eller sakkunnig släpper dövörat och lyssna. Så dessa skriverier vilseleder oss från det verkliga problemet och konsekvensen blir fortsatt och värre lidande.

Varje forskare borde kunna se helheten och de naturlagar som gäller. Ingen komplexitet som hanteras av människan kan lösas utan att en överblick först är skapad. Forskare inom psykologins område måste kunna - eller lära sig tänka så pass långt att man kan blick över till andra kompelxa områden och se de mönster som gäller för alla komplexa verksamheter. Psykologin har bara inte nått dit än pga. av att ingen tidigare uppfunnit en överblick- karta. Och så länge det inte är uppfunnet tror vi att det som gäller ska vara det som ska lösa problemen trots att resultaten är katastrofala oavsett psykisk problematik.

När ska forskare och andra vakna så att man tar till sig det jag visar och hjälper till att snabbt validera det jag säger. Det är ingentvekan om det, bara en fråga om tid och när sakkunniga och forskare ska släppa greppet om den illusion som är kontraproduktiv.

Frågan är då, hur ska man få människor att släppa sin "övertygelse" om det som inte kan fungera. Det verkar omöjligt trots att man kan gå in på vilket område som helst inom psykiatri eller missbruksvård och se samma katastrofala resultat, lidande och för tidig död bara ökar och trots detta fortsätter man att sprida budskap som varenda vaken människa på någon nivå sannolikt förstår är dumheter. Resultaten blir inte bättre! Endast maginella effekter!

Det är forskare och sakkunniga som fortsätter att kabla ut dessa dumheter som bara gör problematiken värre. Jag kan förstå att man fortsätter detta tröstlösa forskande på ingenting om det inte finns ett alternativ. Ovanstående forskare i artikeln är inte alls medveten om att det finns en karta (överblick) idag. Ovanstående forskare kan sannolikt inte heller tänka sig karta (överblick) eftersom det inte är "uppfunnet" i forskarnas tankemönster. Tankemönster är kretslopp som formats, och kretslopp är ett av universums starkaste krafter, vilket också är en naturlag som skapar moment 22. Det är skälet till att man inte kan ta in det jag skriver/säger trots att man har den verkliga lösningen framför ögonen.

Vem är ansvarig? Vem ska ta initiativ och reagera på det jag skriver och visar? Vi kan gå över till ett system relativtb snabbt som kommer att rädda tusentals liv från lidande och död om denna någon tar sitt ansvar och grunden är att först lyssna och ta in!

Jag har informerat socialministern, socialdepartementet som hänvisar till SBU. Jag har kontaktat SBU som hänvisar till univeristeten där ingen "nomal" människa har inträde utan att vara forskare själv eller akademiker på något sätt. Så frågan är levande, vem är ansvarig för att hjälpa till. Den rådande situationen är inte acceptabel.

Om regeringsansvariga och andra ansvariga bl.a annat inom regeringens myndigheter och liknande inte "bryr sig" i frågan och skjuter den vidare utan att uppmärksamma eller agera på något sätt då visar man ett oansvar för människor lidande och för tidiga död.Alla 'r ansvariga och i synnerhet de som har makten att förändra!

Jag har inte bett om något annat än hjälp till hjälp med en valideringsutvärdering -med hjälp av ex. något universitet. Men någon ansvarig med makt måste ha tillräckligt med kurage/civilkurage om frågan ska lyftas överhuvudtaget. Hjälp till! Människor dör av oförmågan som finns i maktens korridorer i denna fråga.


Anders Tedestrand

Presidentval i USA - vad innebär det egentligen?

Grattis President Obama, fyra nya år vid ratten där du styr världen mot större kaos.

Ingenting har förändrats i grunden och då är systemet självreglerande mot värre tillstånd, oavsett vem som sitter vid rodret, det sker bara i lite olika takt.

Om det är Obama som styr systemet/världen eller om det är alkoholisten som styr sitt lilla system så är principerna exakt likadana; drivkrafterna är alltid övergripande.

För systemet alkoholisten som är beroende av alkohol är just alkohol det viktigaste och det som styr utvecklingen och försämringen av tillståndet.

För systemet Obama är marknadsekonomin drivkraften och beroendet av mer och mer pengar till ingenting egentligen det övergripande och mest viktiga som också styr systemet mot vörre tillstånd.

Inget av dessa två system tar hänsyn till sin omgivning, utan drivkraften mer alkohol eller mer pengar är överordnat ända tills den dag ett paradigmskifte sker i de tankemönster (individuella eller kollektiva) som styr systemet som sin egen undergång. Då kommer världen och alkoholisten lånmgsamt vända på den inbyggda destruktiviteten för alt livs och hela planetens välmående.

All komplexitet kräver en överblick av den processen först. Den finns idag för alkoholisten om än inte uppmärksammad och accepterad av samma etablissemang än. Kartan behövs även inom politkens område, där behövs den för att rädda allt liv på sikt - och ohyggliga mängder mänskligt - och annat liv från för tidig död och ett verdervärdigt lidande idag..

Anders Tedestrand

Britton och Andersson har båda goda avsikter, men kan inte se!

http://www.dn.se/debatt/tillsatt-snabbutredning-for-krisande-psykvard

- ”Tillsätt snabbutredning för krisande psykvård” Skriver Sven Britton på DN-Debatt! 

http://www.dn.se/debatt/britton-svartmalar-psykiatrin

- I en replik svarar Anders Andersson KD: "Britton svartmålar psykiatrin"

Båda dessa herrar är omedvetna om vad som krävs för att psykiatrin ska kunna förbättras nämnvärt. AD-HOC åtgärder av alla slag kommer endast att driva verksamheten djupare ner i misslyckanden. Vi bör lära oss av en 100-årig historia att psykiatrin och annat som försöker lösa komplexa livsproblem inte kan lyckas med sin uppgift på det sätt som behandlingsvården bedrivs. Hur mycket resurser och annat vi än pumpar in måste ett paradigmskifte till för den direkta vården.

Skrev nedanstående artikel för några dagar sedan, den är tillämplig även för denna snedvridna diskussion där pajkastningen blir viktigare än de verkliga lösningarna som ingen av dessa herrar har koll på. Det är inget aktivt val att förstå det som förändrar psykiatri och annan komplex vård ex. missbruk. Båda dessa herrar bör ta del av det jag beskriver, det är en naturlag att en överblick först måste skapas för att lösa ett komplext problem eller återskapa det komplexa som sönderfallit.

Videoversionen klicka här.... 

Video 1: "Terrängen är inte kartan"  som förklarar nödvändigheten av överblick här.... 

Video 2: Så löser du du problem med missbruk, ångest och andra komplexa livsproblem!........

Texten nedan:

Skulle nog bli tokig om jag inte accepterade och förstod "omöjligheten" i att kortsiktigt få någon maktmänniska som är ansvarig eller i beslutande ställning att ta tag i ett ohyggligt allvarligt problem där människor dör eller lider alla helvetes kval. Jag var naiv när jag skapade kartan och trodde att människor kunde ta in och förstå skillnaden mellan det som inte fungerar och det som fungerar när man ser det, så att man räddar liv. Jag vet bättre idag.

Jag har valt att vara öppen med det jag ser, och väljer att fortsätta så. jag hoppas innerligt att du som läser det jag skriver ställer krav på maktmänniskorna i din närhet.

Är jag bitter då, nejdå:) Jag förstår, Jag kan förstå omedvetenhet och dess kraft. Jag har varit där själv. När människor beter sig destruktivt mot sig själv eller andra finns en stor brist av förstånd och medvetenhet i den människan som skapar allt från rädslor, feghet till grymhet. 

När en alkoholist skadar sig själv är det fastlåsta tankemönster som driver den processen. När en maktmänniska inte gör det den bör göra för att rädda liv utan fortsätter att okänsligt administrera ett system som skadar och dödar. Vad är skillnaden mellan maktmänniskan och alkoholisten. Båda är lika omedvetna eftersom man inte gör det man bör göra.

Det riktigt sjuka blir att maktmänniskan i exempelvis Oxelösund, politiker, en professor på Karolinska institutet, andra forskare, psykologer, psykiatriker etc. som vet att kartan finns men inte gör något, riskerar att döda just alkoholisten som behöver just denna karta som maktmänniskan kan ge, men inte tar ansvar för pga. omedvetna rädslor, självcentrering, prestige eller bara ren och skär dumhet.

Att få socialministern, en kommunansvarig eller andra ansvariga MÄNNISKOR att på allvar ta tag i en fråga där andra MÄNNISKOR som sagt både dör och lider verkar ohyggligt svårt. Kanske omöjligt. Vi får se, jag har lösningen som skulle rädda liv och lidande för uppskattningsvis 50% fler när kartan är implementerad och inlärd av de som är satta att hjälpa. Det handlar alltså om hundratusentals människors liv och välmående bara i detta land.

Vad kan det bero på? Min mycket goda intuition och inkännande-förmåga i kombination med det jag ser och har sett med egna ögon visar följande:

Några exempel på hur det fungerar, mörkrädd är bara förnamnet på de känslor man får när man inser att det handlar om LIV eller DÖD.

Dessa maktmänniskor ser sig själv som så upptagna och viktiga att det blir så mycket viktigare att "plottra" med sina egna frågor hur oviktiga dom än är i jämförelse med andra MÄNNISKORS LIV ELLER DÖD. Man nonchalerar, stänger av eller håller avstånd på andra obehagliga sätt. -Kan det verkligen vara på det sättet? Vad tror du?

Tror också att det ibland handlar om bristande kurage-civilkurage, vad ska någon säga om jag tittar-hjälper till med något som inte är "validerat" - (inte finns) än, tänk om jag gör fel, ajaj. bäst att inte göra något ifall någon regel bryts. (Finns inget hinder egentligen - (bara dumhet som trivs i sällskap)

Tror också att många är rädda, många är för stöddiga i sin egen "tro", många är rent fientliga till att någon försöker rubba deras cirklar.

Jag ser också människor som fascinerat tar emot det jag visar, det brinner i ögonen av förståelse om hur många som skulle kunna få hjälp. Dessa människor är ofta känsligare och trycks oftast ner av de många gånger okänsliga maktmänniskorna som jag började beskriva. Kretsloppen snurrar på i sin destruktivitet, blinda för verkligheten och helheten. Bara maniskt fasthållande vid det som finns oavsett om det DÖDAR eller HELAR. Så frågan är berättigad, vad är medvetenhet? Jag ser den inte hos maktmänniskorna i någon större utsträckning, det är mycket sorgligt.

Det känns oerhört tragiskt och smutsigt att se och känna in människor med så låg nivå av medvetenhet. Det är allt från höga chefer, höga politiker, skolledare, psykologer, psykiatriker, självutnämnda sakkunniga, journalister, ja listan kan göras lång. En akademisk utbildning eller en titel gör ingen till en visare eller medmänskligare människa per automatik, känslan infinner sig -det är allt för ofta tvärtom. Skenhelighet är en fasad utan verklig handlingskraft många gånger Ord utan egentlig mening bara ett rättfärdigande i falskhet om än omedveten många gånger.

Vissa visar falskt ett intresse inledningsvis, men backar snabbt i sin feghet av olika skäl. Feghet och självcentrering är mer en regel än ett undantag bland maktens människor. Det är djupt tragiskt, djupt skadligt och dödligt.

Som sagt, jag jobbar vidare med att försöka rädda liv. Vem vill haka på och dela den resan med mig. Kanske någon finansiär som kan bidra till en snabbare vetenskaplig utvärdering som kommer att rädda liv och minska lidande. Det finns ingen tvekan hos mig. Jag har varit på båda sidor, där kartor inte finns i dessa verksamheter, där dör och lider flertalet fortfarande, jag är också idag i kartans värld, där flertalet slipper lida mer efter en mycket kort och enkel process. 

Kan Sven Britton eller Anders Andersson ödmjukt släppa greppet en stund och våga ta in det jag visar? Naturlagar gäller även dessa båda herrar oavsett vad man tror.....





Jag avslutar med ett intelligent uttryck av Gregory Bateson

"a tear is an intelligent thing"

Anders Tedestrand



Webb: http://tedestrandmetoden.se